Nu är GothCon över för denna gång! Jag hade tänkt skriva ett längre inlägg om de tre dagarna i Göteborg när jag kommer hem, men jag är antagligen trött då (ska ner i Skåneland buss + tåg). Inlägget kommer därför imorgon! Ha det bra!
Mycket av dagen har gått av till att lösa mysterier i Sherlock Holmes London, bygga civilisationer och handla nödvändiga spel till kollektionen därhemma.
Första dagen på GothCon avklarad. Gick som förväntat i Settlers of Catan kvalet (någonstans i mitten). Spelat många spel men går nu och lägger mig!
För vissa människor är abstrakta brädspel något av det värsta de kan tänka sig. Andra gnider sina händer och ser fram emot ett rent spel utan massa tema som är ivägen. En tredje typ av människor sitter som levande frågetecken framför sin dator och läser detta. Abstrakta brädspel?

Det som åsyftas när folk, eller brädspelstomtar som mig själv, pratar om abstrakta brädspel är spel som inte på något sätt simulerar verkligheten. Exempel på dessa är spel som Schack, Backgammon, Dam, Poker och liknande. Det finns givetvis gränsfall, men det kan vi lämna till ett annat inlägg.

Mitt senaste tillskott till min samling är ett abstrakt brädspel, men utan bräde. Spelet är för två spelare och tar 5-20 minuter för en omgång. I spelet ska man, med hjälp av sin armé av insikter, försöka omringa motståndarens Bi-Drottning. Spelet heter Hive och är designat av John Yianni och publicerat av flera olika företag (min version är från Vendetta och Gen Four Two).

(Foto: Terese)

I lådan finns regelböcker på blandade språk, 11 svarta spelpjäser och 11 vita, 1 resepåse

Regelboken är ett kort häfte med bara precis det nödvändigaste. Om jag ska vara lite petig, skulle jag vilja ha reglerna lite mer i "bokform", för att förlänga livslängden.

Spelpjäserna består av hexagonala brickor gjorda i bakelit (samma material som biljardkulor). Varje bricka har ingraverade figurer ifyllda med färg. Spelarna har lika många brickor, samma fördelning av de olika insekterna. Varje bricka symboliserar en av följande insikter; bi-drottning, skalbagge, spindel (inte en insekt, but who cares?), gräshoppa och myra. De olika brickorna har olika regler för hur de får förflytta sig. Dessa regler är mycket enkla att lära sig och man behöver sällan (eller aldrig) återgå till regelboken för att dubbelkolla. Spelarna har lika många brickor och samma fördelning av de olika insekterna.

Brickorna är signifikant olika både rörande ingraveringar och färger, så jag ser inget problem för exempelvis färgblinda att kunna skilja dem åt. Jag har till och med hört att blinda personer inte har något problem att spelaHive, både på grund av just ingraveringarna men även på grund av vikten och storleken på brickorna (hur de skiljer vitt och svart åt förtäljdes ej av historien).

(Foto: Terese)

Resepåsen är en liten tygpåse, modell kulpåse, som man kan använda istället för originallådan. Jag gillar spel som erbjuder något extra i sin låda och detta är ett av de fall jag tycker de lyckats. Resepåsen är snygg, har bra tygkvalité och underlättar transportering av spelet. Återigen om Mr. Petig ska rycka fram och vara...ja, petig ... så skulle han säga att en tygpåse sällan lämpar sig i "spelhyllan" av flera olika anledningar. Men Mr. Petig är på semester just nu, så hans talan får avslutas där.

Spelet börjar med att en spelare plaserar ut valfri bricka från sin hand mitt på bordet. Därefter ska den andre spelaren göra det samma, med undantag att dennes bricka måste ligga intill den förre spelarens bricka. Därefter får spelarna inte spela ut brickor bredvid motståndarnas kanter. Detta låter mer komplicerat än vad det är.

(Foto: Terese)

Spelturen fortsätter att alterna mellan spelarna och de får då välja att antingen spela ut en ny bricka eller flytta en bricka redan i spel. Som ovan nämt får de olika brickorna flytta sig på olika sätt, men för att kunna förflytta brickor krävs att Bi-Drottningen är utspelad.

Spelet avslutas när en Bi-Drottning blir omringad. Detta kan ske genom att motståndaren eller den aktiva spelaren flyttar en pjäs intill Bi-Drottningen. Spelet kan avslutas i en "Draw" eller "Lika" om ett drag som omringar en Bi-Drottning även samtidigt omringar den andra Bi-Drottningen.

Återspelningsvärde
Som många andra abstrakta brädspel tar det en eller två omgångar innan man riktigt kommer in i spelet. När du paserat denna tröskel har du många, trevliga återspelningar på ingång. Man börjar tidigt experimentera med olika strategier, man märker tidigare när man ska sluta fokusera på motståndaren och börja ta hand om de sina, man upptäcker fula knep att låsa motständaren... Och allt detta på en spelomgång som tar 5-20 minuter!

Idag finns det två expansioner till Hive (mygga och nyckelpiga). Varje expansion innehåller 2 brickor, en till varje spelare, med en ny insekt med nya förflyttningsregler. Det jag har funnit när jag spelat med expansionerna är att de inte tillför lika mycket till spelet som de krånglar till det. Det skulle vara ekvalent med att lägga till nya pjäser i schack eller en femte svit i poker.
Jag kan se hur de riktigt inbitna Hive-spelarna som vill "spetsa till" spelet kan få ut något av expansionerna, menHive är så pass bra i grunden att dessa inte behövs.

Mitt ömdöme
Hive är ett mycket, mycket, MYCKET bra spel. Snygg och tydlig design, enkla regler, utmärkt kvalité på komponenterna, tillåter många olika strategier... Helt enkelt superbt!

Jag var nyligen på en fest med goda vänner, de flesta var sånna där "icke-brädspelare". Jag råkade nämna att jag spelat Hive med en av dessa människor och han sken upp och sa "Hive är f#@n bättre än schack!"

Detta lämnar jag till er att bedömma och diskutera...

(Foto: Terese)

Design: 5/5 - Snygga och tydliga brickor med bra vikt och storlek
Regler: 5/5 - Mycket enkla regler som ändå tillåter mycket spelutrymme
Spelmekanik: 4/5 - Suveränt välpolerad mekanik som aldrig lämnar några frågetecken utan låter spelet flyta utan avbrott, risk för att en spelare kan bli låst i flera rundor
Återspelningsvärde: 4/5 - Egentligen en 5:a men jag kände att jag inte vill spela för mycket för risk att "spela sönder" spelet
Helhetsomdöme: 5/5 - Mycket, mycket väldesignat spel! Har Schack mött sin överman?

Nu är det bara en vecka kvar till GothCon! Alla papper och pengar är i ordning och packning kommer inom kort att packas. Men vad kommer då att hända i Göteborg?

De spelen jag kommer att intressera mig för och förhoppningsvis provspela är:

7 Wonders


På förra årets Essen-Konvent (gigantiskt brädspelskonvent i Tyskland) var 7 Wonders det mest omtalade spelet. I spelet försöker varje spelare att utveckla sin egen civilisation genom att spela olika kort. Mitt problem med spelet var, förutom hypen, det faktum att ett av spelmekanikerna inte lockade mig. Denna så kallade "drafting"-mekaniken går kort ut på varje spelare drar kort för att skapa sin egen lek att spela med. Men nu när jag läst lite om spelet har jag upptäckt att detta har implementerats mycket väl i 7 Wonders. Upp till bevis!

R.U.M.B.L.

I R.U.M.B.L. spelar 2 spelare mot varandra och ska programmera sina robotar för att försöka förgöra motståndaren och samla poäng. Spelare som tidigare har kommit i kontakt med Roborally kommer antagligen känna igen själva mekaniken, men jag gillar att spelet är så avskalat och förhoppningsvis lite kortare.

Survive!


Tänkt dig att du befinner dig på en ö. Allt är lugnt, du chillar med dina kompisar. Plötsligt hör du ett lågt dån och du märker hur vågorna plötsligt kryper högre och högre upp för strandkanten. Eller är det snarare så att ön sjunker? Fort, alla måste fly från ön innan vi dras ner till djupet av oceanen. Börjar vulkanen få ett utbrott? Tyvärr, men båtarna får bara plats med tre personer. Är det där.. en haj?

Ghost Stories


För något år sedan var så kallade co-op spel en fluga inom brädspels hobbyn. Co-op innebär att spelarna samarbetar för att tillsammans besegra spelet (eller en av spelarna som styr spelet). Ghost Stories kom med denna vågen, men det som för min del gör spelet intressant är att det tydligen ska vara en ordentlig utmaning att försöka besegra spelet. IT HAS TO BE DONE!!

Space Alert

Det som fascinerar mig med Space Alert är antagligen även det som gör det svårt att få testa spelet. Spelet är ett co-op spel där man tillsammans skall försöka hålla ett rymdskepp som havererar i schack. Dock råkar skeppet ständigt ut för nya problem och detta får spelarna veta genom att en stereo talar ut olika kommandon och faror som inträffar. Verkar mycket intressant att spela ett "real-time" och högljutt spel, men jag vill inte störa hela GothCon med mitt panikslagna skrik..

Le Havre
Skaparna av Bohnanza och Agricola (båda stora titlar inom bräd- och kortspels branschen) fortsätter sitt segertåg med det kritikerrosade Le Havre. I spelet ska man bygga städer, köpa råvaror, sälja dem och skrapa ihop poäng! Ett väldigt typiskt designerspel, men jag tror att Le Havre har det där lilla extra som jag saknat i vissa designerspel.

Merchants & Marauders

Kasta loss från hamnen och segla ut på äventyr din lilla landkrabba! Köp skepp och utforska de Karibiska öarna, uppgradera din flotta, etablera handlingsrutter eller sänk dina motspelares skepp och stjäl deras skatter! Arrrgh!

Dominant Spiecies

Detta är det spel jag hoppas mest på. Av bilden lyckas man inte tolka ur att detta är ett mycket djupt, tung och väldesignat spel. I Dominant Species spelar man en ras (arachnider, reptiler) och ska försöka överleva, föröka och utveckla sin egen ras till att bli så effektiva som möjligt. Spelet är nog det "tyngsta" på denna listan med komplicerade regler, lång speltid (3 timmar och uppåt) och gott om kuber och "plippar". Förhoppningsvis ett väldigt bra spel!
Dagen till ära skall undertecnad recensera det numera klassiska:

Carcassonne, designat av Klaus-Jürgen Wrede, banade ny väg inom brädspelvärlden när det kom 2000. Spelet med sina enkla regler, nydanande komponenter och högt återspelningsvärde gjorde Carcassonne till en favorit både hos de inbitna spelarna och de som råkade se spelet bredvid Monopol och Kalaha på hyllan i leksaksaffären. Spelet är distrubuerat av flera olika företag, men den versionen jag använder mig av är från Midgaard Games.

I lådan finns regelhäften på olika språk, 72 stycken landbrickor, 40 meeples i 5 färger (svart, blå, grön,gul, röd), poängbräde


Regelboken är rikt illustrerat och lättförståeligt. Det underlättar även att de har inkluderat flera exempel på hur man exempelvis får placera brickor.

Landbrickorna är en av de 2 viktigaste komponenterna i spelet. Dessa utgör "brädet" där spelarna kommer att placera sina meeples och tjäna poäng. På landbrickorna finns en eller flera av följande delar; väg, gräs, stad eller kloster.


Meeple (uttalas ungefär 'mipell')är egentligen inte en term som änvänds i spelet, men det är en term som har blivit definierad tack vara Carcassonnes små, gulliga, helfärgade trägubbar som numera florerar i flera olika brädspel. I Carcassonne används meeples för att markera olika sorters roller; riddare, stråtrövare, bonde, munk. Varje spelare har varsin färg, så vilken roll meeplen intar beror på var du placerarer den.


Poängbrädet är indelat i 50 zoner (0-49) och används för att hålla poängräkningen under spelets gång. Det finns inte så mycket att säga om brädet, förutom att det går i samma tema som resten av spelet och har lite svårt att inhysa föer än 2 meeples per ruta i och med att de inte är helt geometriska.


Spelet börjar med att varje spelare tar alla meeples av en en färg och placerar en meeple på poängbrädet. Startbrickan läggs i mitten av bordet, de andra brickorna blandas och läggs med framsidan nedåt. Klart!

En spelares runda består av tre faser, varav en måste göras, en kan göras och en sker automatiskt. Det spelaren måste göra under sin tur är att dra en nedvänd bricka och placera den i anslutning till de redan utspelade brickorna. Detta ska göras på ett sätt som gör att terrängen går ihop, exempelvis att en väg fortsätter sin bana. Därefter kan spelaren, om han/hon vill, placera ut en meeple på den nya brickan. Beroende på var han/hon spelar ut meeplen får den olika roller som ger olika poäng i olika skeden av spelet. Det sista som händer innan turen går vidare är att om en väg, ett kloster, eller en stad är färdigbyggd plockas alla berörda meeples av från planen (och returneras till spelarna) och spelarna får poäng. Detta kanske låter komplicerat, men det är enklare än vad det låter.


Spelet avslutas när den sista brickan är placerad. Det som händer då är att man räknar ihop alla ofärdiga städer, vägar, kloster och bönder. Jag tänker inte gå in på hur detta går till, men jag vill nämna att det är ofta i slutskedet när bönderna räknas in som spelet avgörs. Sluträkningen är det enda som är lite komplicerat, men med hjälp av regelhäftet är detta snabbt avklarat.

Återspelningsvärde
Carcassonne är ett välbalanerat spel med många bra idéer! I och med att det tar 20-60 minuter att spela en omgång, kan man köra två partier i rad utan att för den sakens skull känna att det blir för repetativt. Det är kul att prova på olika taktiker, men det är också här jag stöter på ett problem. Det känns som om, och ni läsare där ute får rätta mig om jag har fel, att den vinnande taktiken är att placera ut så många bönder som möjligt för att vinna "bonde-kriget" i slutet och tjäna några "snabba poäng" under tiden.

För de som gillar Carcassonne och vill ha mer av det goda finns det en hel uppsjö med expansioner (21 st). Min personliga åsikt här är att de drar ut på speltiden och bidrar inte med särskillt mycket.

Mitt ömdöme
Jag vill inte säga att Carcassonne är ett dåligt spel, för det är det inte. Mitt problem med Carcassonne är det slumpmässiga momentet med att dra brickor. Man vet inte vad man har att placera innan man drar brickan och det bidrar till att man inte vet vad man ska satsa på. "Om nästa bricka innehåller en stad, så kan jag avsluta här borta, få tillbaka en meeple som jag kan använda till vägen därborta.. Oh fasen, ett kloster.."

För vissa spelare blir Carcassonne för slumpmässigt och det finns stor risk för så kallad "analasys paralasys", dvs. att spelare blir nästintill förstenade när de försöker tänka ut hur de bäst kan placera en brick för maximal vinning för sig själv och maximal förödelse för alla andra.

Dessutom har Carcassone begått expansions-självmord. Med det menar jag att i och med alla dessa expansioner som finns ute (fler har ryktats) förlänger ett spel som redan hade en bra spellängd och vissa av expansionerna känns bara giriga. Som Carcassonne: Catapult som introducerar en leksaksliknande katapult som man skjuter brickor och meeples med. Allvarligt, fick de slut på idéer?


Design: 4/5 Tydlig och mysig artwork, meeples är här för att stanna!
Regler: 5/5 Enkla, tydliga och lättförståeliga vilket leder till att man snabbt kan börja spela när man fått tag på spelet
Spelmekanik: 4/5 Intuitiv användning av smarta komponenter.
Återspelningsvärde: 4/5 Kan plockas fram i tid och otid, ända problemet är upprepade spelomgångar i rad
Helhetsomdöme: 3/5 Ett bra spel som fungerar bra för sitt syfte (Spela dock utan expansionerna (eller endast med "Carcassonne: The River"))

Imorgon kommer nästa recension till bloggen. Det står mellan 2 helt olika spel, båda med bra spelmekaniker och trevlig design. Vad ska man välja...