Aloha! Det var inte igår jag skrev ett inlägg och jag har intressant ny info som förhoppningsvis kommer inom det snaraste. It includes sound ;)
 
Så vill ni nå mig så fort som möjligt och med kommentarer om bloggen eller pod:en (?!) kan ni antingen skriva här eller maila: [email protected]
 Tjolahopp! Mer Ascensionnörderi på G! Om ni missade förra inlägget (Ascension: Presentationen) rekommenderar jag att ni går tillbaka och läser det, för jag kommer inte beskriva några grundregler i detta inlägg. Det här inlägget handlar istället om de olika faktionerna i Ascension. Även om man som spelare inte kan styra vilka kort som dyker upp bland de sex korten i mitten, tycker jag ändå det är väl värt att beskriva hur världen i Ascension "ser ut". Jag kommer också skriva en liten "strategi-guide" för varje faktion. Ta inte det som renodlad fakta utan snarare som en övergripande förståelse för hur de olika faktionerna fungerar i stort.
 
Common
Till Common-faktionen finns det bara fyra olika kort. Faktionen består av, så att säga, "vanligt" folk som spelaren kan använda sig av. Dessa är så pass vanliga att varje spelares startlek består av tio stycken Common-kort: 2st Militia (militärer) och 8 st Apprentice (lärling). Det som skiljer dessa åt är att Militia ger ett stridspoäng, medan Apprentice ger runor (Ascensions motsvaright till pengar). I och med att dessa finns i startleken och spelet går ut på att få bättre och effektivare lek finns det inte fler Militia- eller Apprentice-kort att köpa i spelet. Men häng inte läpp för det, för det finns alltid två högar med Heavy Infantry (samma som Militia fast ger två stridspoäng) och Mystic (samma som Apprentice fast ger två runor) på plan. Dessa är också Common och finns som sagt alltid i spel för spelarna att köpa (de är med andra ord utöver de sex mittkorten).
 
Man kan summera common-faktionen så här: när du ger dig ut på ditt uppdrag börjar du med en liten trogen skara hjältar, redo att möta världen. De gånger då farorna är skaran övermäktig eller då de hjältar du möter kräver mer betalning än vad du kan erbjuda, kan du alltid ta en liten avstickare in i närmsta by. Där finns det möjlighet att köpa starkare slagskämpar och kunnigare magiker än de du började med.
 
Lifebound
I skogarna och i de grönskande dalarna finner vi ett märkligt folk: Lifebound. Dessa individer går till otroliga längder för att bli ett med naturen och ser inget problem med att umgås med varulvar eller fé-liknande varelser... de kanske snarare är välsignade än förbannade? Lifebound-faktionen lever tillsammans och försöker även att inkludera andra faktioner till sitt kall.
 
Lifebound har som starkast fokus att få saker “gratis”. Det är kanske lite krasst förklarat, men Lifebounds starkare hjältar låter dig “gratis” ta en en hjälte i spel och lägga den i din lek... utan att betala kostnaden för detta kort! Det är även den faktionen som låter spelaren ta kristaller direkt från poolen, återigen utan att betala för detta. Så mitt strategiska tips till om du spelar en ren Lifebound-lek: se till att få en bra kombination av få men kraftfulla Lifeboundhjältar och kör slut på spelet genom att ta gratiskort och tömma kristallpoolen.
 
Enlighted
Få saker kan med säkerhet sägas om Enlighted-faktionen. Dess hjältar söker vägen till kunskap genom meditation och de är inte alltid intresserade av vad som händer i världen, utan de letar hela tiden efter något "högre". De bor uppe i bergen och söker sällan sig till andra, men de som söker hjälp kanske får den.
 
Enlighted är en faktion som i första hand erbjuder spelaren att dra extra kort från din lek. Detta gör att du snabbare kan komma genom din lek och detta innebär i sin tur att du kan få fram ett specifikt kort snabbt. De kan även ta bort kort från de sex i mitten ("banish" heter det i spelet). Enlighteds hjältar är ofta "piew-piew"-hjältar. Tack och lov är detta inte en term som används i spelet, utan här är det bloggförfattaren som varit kreativ. I vanliga fall måste man spela hjältar för att tjäna ihop tillräckligt med stridspoäng för att besegra en fiende. Med "piew-piew"-hjältar tillåts du istället att döda ett valfritt monster som har mindre styrka än styrkevärdet på hjältekortet. Med andra ord så låter Enlighted-faktionen spelarna sätta sin tillit på några få specifika kort för att sedan underlätta för spelaren att hitta dessa i sin lek eller bland de sex i mitten.
 
Mechana
På vägen kommer du även stöta på Mechana-faktionen. Anhörarna till Mechana har dedicerat sina liv, sin tid och alla sina resurser åt att effektivisera allt med hjälp av maskiner. Människor, omgivningar, religion, ja allt har ett mekaniskt syfte för Mechana. Få saker sägs mellan dem och dig, förutom exakta siffror och eventuella risker i er väg… beräknade i procent.
 
Som vi sett finns det faktorer som riktar in sig på att få ett bättre flöde av styrkepoäng och runor, dra kort och besegra enstaka kraftfulla monster… och så finns det Mechana. Mechana-faktionen är egentligen bara intresserad av en sak: mäktiga och kraftfulla konstruktioner. Det är denna faktionen du ska rikta dig till om du vill ha mycket poäng i din lek genom arbeta fram en "självgående strategi". Strategin innefattar att du köper en konstruktion som gör det lättare att köpa konstruktioner, som gör det ännu lättare att köpa konstruktioner, som gör det ännu lättare att köpa konstruktioner och så vidare, och så vidare… tills BLAM! Hedron Cannon! Denna konstruktion kostar massvis och ger spelaren 1 stridspoäng per Mechana-konstruktion du har i spel… PER RUNDA! Medan jag torkar lite dregel från mungipan har ni tid att inse ni vilken förödande kraft Mechana-faktionen har när den väl kommer igång.
 
Void
Mellan liv och död, som en länk mellan det som varit och det som händer nu, har vi faktionen Void. Hjältarna i Void är tystlåtna, väl medvetna om farorna i livet efter detta. De är väpnade till tänderna och förvisar dem som står i deras väg... både onda och goda!
 
Voids hjältar och konstruktioner satsar på råstyrka: de starkaste hjältarna finns hos Void-faktionen. De alstrar styrkepoäng för att besegra monstren och tjäna kristaller.
 
Precis som Enlighted siktar Void på att snabbt komma åt kraftfulla kort i kortleken. De gör de dock genom att ta bort kort ur leken, permanent! Detta bidrar till att göra din kortlek smalare, snabbare och mer "koncentrerad". Man bör dock vara försiktig när man "slimmar" sin lek; ta inte bort kort du kommer att behöva sen! Det låter självklart men det kan ibland gå snabbt i rundorna och plötsligt har du råkat slänga iväg ett kort du inte behövde nu... men som lyser med sin frånvaro senare...
 
Monster
Livet i Ascensionvärlden är givetvis inte kantad av rosor och förgyllda bergstoppar. Monster härjar i riket och står i hjältarnas väg.
 
Monster skiljer sig från de andra faktionerna då de inte hamnar i spelarnas kortlekar. Istället alstrar de kristaller till spelaren som besegrar dem. Monstren i Ascension är dock inte bara onda och kristall-indrivande, de har också andra effekter. Till exempel finns det monster som låter dig dra kort, ta bort motståndarnas konstruktioner och stjäla kort från andra spelare när monstren besegras.
 

Detta är faktionerna i dess "rena" form, men det förhindrar inte spelarna från att fritt välja och blanda faktioner till sin lek. Varför inte köra en Void+Mechana-lek som slaktar allt motstånd med starka hjältar och kraftfulla konstruktioner. Eller en Enlighted+Lifebound+Void-lek som låter spelaren slimma sin kortlek, plöja genom den med kortdrag och göra den kraftfull med Lifebound-kombinationer! Ja, det blev ett långt inlägg, men jag hoppas att detta kommer underlätta för kommande inlägg.
 
Stay tuned for Ascension: Chronicle of the God Slayer!
Ascension, Deck builder, Kortspel, Spel,
För några år sen kom en ny genre av kortspel som revolutionetade kortspelen så till den grad att kopior och varianter fortfarande strömmar ut ur spelfabrikerna. Spelet jag talar om är Dominion av Donald X Vaccarino. Med spelet uppfann Vaccarino det som skulle komma att kallas "deck building" (fritt översatt lekbygge). Deck building kallas de spel som går ut på att i spelet få kort in i sin kortlek; att bygga sin kortlek. Detta innebär att under spelets gång bygger spelarna sina egna lekar och använder dem i spelet. Jag tänker inte skriva om Dominion i detta inlägg, av olika anledningar som jag kommer ta upp vid ett annat tillfälle, utan om en annan deck builder: Ascension! Detta inlägg kommer att vara en presentation av Ascensions regelsystem och kommande inlägg kommer djupdyka ner i de göttigheter som spelet och dess expansioner erbjuder. Det blir helt enkelt lite Ascensionnörderi några inlägg framöver!
 

I Ascension ska varje spelare försöka samla ihop så mycket poäng som möjligt innan spelet tar slut. Detta görs genom att köpa hjältar, klå upp  monster och/eller bygga kraftiga konstruktiner. Ascension är som sagt ett kortspel, där varje spelare har sin egen personliga lek som de bygger under spelets gång. Alla börjar med vars en identisk startlek. Nya kort köpes från sex uppvända kort som ligger mellan spelarna (mer om detta senare). Poäng kommer i två varianter: kristaller och på kort. Alla kort (förutom monster och startleken) har ett poängvärde och om du har kortet i din lek i slutet av spelet så får du poängen för kortet. Kristallerna är värda poäng som de är och de bestämmer också när spelet är slut.


I Ascension finns det i princip tre sorters kort: hjältar, konstruktioner och monster. Hjältar är de varelser du kan köpa in i din lek. När de spelas ger det dig fördelar för ditt drag. Konstruktioner fungerar på liknande sätt, fast när du spelar dem stannar de kvar i spel och ger dig fördelar varje runda. Monster kommer att dyka upp och du kan klå dem genom att spela hjältar och använda dina konstruktioner. Monster hamnar inte i din lek, utan de ger dig istället kristaller som belöning.
 

I mitten av bordet kommer det alltid ligga sex kort som man kan köpa (hjältar och konstruktioner) eller besegra (monster). När ett kort är köpt eller besegrat kommer det direkt fram ett nytt. Det finns också tre typer av kort du alltid kan köpa, men dessa tar jag upp vid ett annat tillfälle!

Jepp! Det där där var Ascension i ett nötskal. Det jag gillar med Ascension över många andra "deck builder"-spel är man aldrig riktigt vet vilka kort som kommer finnas bland de där sex, så du måste lära dig fler olika strategier och anpassa spelandet efter vad spelet erbjuder. Du kan därmed inte analysera sönder spelet och hitta "den bästa strategin".

Jag kommer göra en recension av varje "paket" i serien, för jag tycker de skiljer sig åt på vissa delar som jag vill ta var för sig. Stay tuned for Ascension: Faktionerna nästa gång ;)
Ascension, Deck builder, Kortspel, Spel,
 Som utlovat kommer här nästa inlägg i årets jullista! Denna gången kommer jag lista tre stycken Partyspel! Partyspel är spel som kan spelas vid festiviteter och har få och/eller enkla regler så att alla kan vara med och förstå vad som händer. Fokus ligger på social interaktion, exempelvis samarbete eller konfrontationer och stora spelgrupper är inte ovanligt. Nog med snick-snack, NU KÖR VI!


PitchCar

Vad kan man egentligen kräva av ett spel? Utan att djupdyka i filosofiska frågor och halvtomma svar så ger PitchCar i alla fall ett svar: ett spel ska vara KUL! Bygg din egen bana och kom först i mål... Det är väl tillräckligt enkelt för vem som helst att förstå? Enda regeln är i princip att hålla sig på banan. 2-8 spelare, såvida du inte köper två set vilket låter dig bygga ännu längre banor och spela med upp till 16 spelare! Oh, PitchCar... Why you so fun? Enda nackdelen är att spelet är lite svårt att få tillbaka i sin original förpackning när man öppnat det...


The Resistance/Avalon

En tvådelad plats igen?! Mja, typ men inte riktigt. I detta fall kan jag inte riktigt bestämma mig för vilket av dessa spel jag tycker bäst om. På sätt och vis är The Resistance och Avalon samma spel (Avalon heter egentligen The Resistance: Avalon), men de har olika teman och vissa regelskillnader. I The Resistance ska spelarna tillsammans försöka störta en elak korporation från att överta världen. Det ni inte vet är att några av er är spioner från korporationen som försöker göra allt för att förstöra för resistansen. Avalon däremot utspelar sig i "Kung-Arthur-sägnen" och spelarna ska lyckas med olika uppgifter. Även här finns det dolda förrädare som gör allt för att förstöra... Båda spelen kretsar kring att bygga förtroende, lura folk vid rätt tillfälle och smutskasta de medlemmar man misstror... eller få de andra att inte titta allt för noga på dig och dina planer... Båda spelen är intressanta och riktigt roliga att spela, men Avalon har lite mer regler än The Resistance. Jag rekommenderar att ni först testar The Resistance och sen Avalon och bestämmer själva vad ni tycker bäst om. Själv lutar jag nog åt The Resistance... men det kanske bara är vad jag vill att ni ska tro?


Cosmic Encounter

Jag var lite kluven när jag bestämde mig för att ha med Cosmic Encounter på listan. Anledningen till detta är att Cosmic Encounter har en viss mängd text att ta sig genom. Denna text är ytterst viktig att förstå för att kunna njuta av spelet. Målet med spelet är otroligt enkelt: ta över fem av motståndarnas planeter. Även spelet i sig är enkelt med få regler. Det som komplicerar spelet är att varje spelare har var sitt raskort som på något sätt bryter de grundläggande spelreglerna och det är dessa regler som man måste förstå, utöver grundreglerna. Om man kommer förbi detta hinder erbjuder Cosmic Encounter ett oändligt antal speltimmar där varje parti är unikt. Skratt, gråt, förhandlingar, förräderi och nämnde jag att det utspelar sig i rymden?!


Wench!

Detta spel tar jag med som en "honarable mention" för att en god vän bad mig. Wench! är ett kortspel för de lite äldre spelarna på grund av de lättklädda kvinnorna på korten (och att det i reglerna finns en dryckesvariant). Wench! går ut på att bli av med alla sina kort genom att hitta på olika regler. När någon bryter mot dessa regler får man ge bort kort till den som brutit mot reglerna. Problemet med Wench! är att spelet är väldigt kaotiskt, de första gångerna man spelar det förstår man inte riktigt vad som händer och det är inte riktigt uppenbart hur man blir av sina med kort. Dessutom händer ibland saker du inte kan styra; exempelvis finns ett kort som låter en spelare ge bort ett kort om han lyckas få ögonkontakt med en annan spelare. Detta kan i och för sig ses som ett kul inslag i spelet, om man gillar den typen av humor som sätter dit folk av olika anledningar. Om du gillar kaotiska, sexistiska kortspel har du antagligen redan beställt Wench! och slutat läsa detta inlägg...
 
Ja kära läsare, es war alles zum heute (förutsatt att min tyska inte sviker mig). Ses imorgon för topp tre Tvåspelarspel!
Brädspel, Jul, Kortspel, Spel,
 Oj, oj, oj, vad tiden går fort! Häromdagen tänkte jag att jag måste uppdatera min blogg inför julen; berätta lite om nya spel, skriva om nya spelupplevelser och kanske skriva en julklappslista som förra året. Då upptäckte jag att jag inte skrivit något sen förra julen! Ett helt år har rusat förbi!
 

Jag tänkte fylla mitt löfte till mina vänner genom att skriva en nya julklappslista. För er därute som läser denna bloggen för första gången: Välkomna! Här kommer årets julklappslista. Spelen på listan är inte helt ”fresh” men jag har tänkt att det är viktigare att ta med spel som går att få tag på. Nu går vi över till listan för Familjespel!



TransAmerica/Trans Europe

Vad är en jul utan tågspel? Ja, kanske skulle den vara en helt normal jul, men då finns risken att ni går miste om TransAmerica eller Trans Europa. Anledningen till varför jag valde två spel på en plats är att det är samma spel, fast med olika kartor. Spelet går ut på att förbinda fem städer som man får på kort i början av spelet. Dessa kort är dolda för de andra spelarna så de inte vet vad du håller på med. Kartan är spelplanen och det är på denna du ska bygga räls för att uppnå ditt mål. Andra spelare kan också dra nytta av dessa rälsbitar för att knyta ihop sina destinationer. Den spelare som först har en förbindelse mellan alla städer vinner! Ett mysigt och enkelt tågspel med lite konfrontation så att julen kan förbli lycklig för alla inblandade. Ett extra plus är att spelet hanterar upp till sex spelare = hela familjen kan vara med (och eventuellt nån släkting)!



Kingdoms

Jag har tidigare skrivit om Reiner Knizia och hans ”matte-tunga”-spel. Även Kingdoms är ett spel med mycket matte, men det ska inte förbises av den anledningen. Spelet går ut på att dra brickor och placera ut dem i ett kungadöme för att tjäna poäng. Spelarna måste göra intressanta val om var och när de ska lägga dessa brickor eller om de ska försöka tjäna poäng genom att investera i området genom att placera ut sina slott. Även om poängräkningen kan vara lite för matematisk för vissa i de yngre åldrarna så anser jag spelet tillräckligt enkelt för barn från tioårsåldern att kunna förstå. Dessutom sitter det förhoppningsvis räknekunniga vuxna runt bordet som kan hjälpa till. Spelet kom i ny version i år och med det ett grafiskt ansiktslyft och snygga plastslott!



Pit

Jul, denna underbara högtid när man i skenet av brasan njuter av vinterns tystnad... MEN INTE MED DETTA SPELET! Pit är ett högljutt, tempofyllt auktionsspel där man ska försöka samla olika sorters boskap. På sin runda ska man byta 1-4 kort med någon annan som vill byta lika många kort. Saken är att Pit inte har den gamla vanliga ”nu är det min tur, sen är det din tur”-ordningen. Mitt på bordet står en ringklocka och så fort spelarna har fått sina kort och någon klingar på klockan är spelet igång. Alla spelare får byta med alla och det finns ingen turordning! Snabba affärer, smarta byten och koll på sina medspelare är nyckeln till att lyckas i Pit. Så fort någon har alla kort som tillhör ett och samma djur, slår hen på klockan och ”stänger” marknaden. Inga fler byten får göras och spelaren som stängde marknaden får poäng. I början av spelet bestämmer man hur många poäng man spelar till och det är detta som bestämmer hur länge ni vill spela. Pit är snart 100 år gammalt men håller än idag, det kan jag garantera! Och vad är julen utan högljudda utrop och boskap?

 
 

Det var allt för idag! Kom tillbaka inom kort så ni inte missar nästa tre spel i listan... Partyspel!

Brädspel, Jul, Klocka, Kortspel, Spel,
Hejsan kära läsare!

Ett nytt år har kommit och nya möjligheter står för dörren! Jag vill passa på att tacka alla som gav mig ett så bra spelår som 2011 var och ser fram emot vad 2012 har att erbjuda.

Jag har tänkt lite över denna blog och varför jag inte skrivit så mycket i den som jag önskar och har kommit fram till att jag, trots att jag skrivit att jag inte kommer att uppdatera så ofta, känner mig tvingad att ha ett visst format för bloggen. Men nu är det dock så kära läsare att detta är min blogg, den reflekterar mig och jag är rätt så ombytlig. Så nu kommer denna bloggen även att inkludera "Spelupplevelser" och "Äventyr". Med dessa nya kategorier kommer jag vara lite nördigare än tidigare och låta er komma mer in i spelen än tidigare. Det kommer vara av lite mer anekdoter och "skönlitteratur" om spelupplevelser jag har haft. Hoppas detta kan falla i smaken och även om det inte gör det, så hoppas jag att någon kommer tycka det är kul!

Jag vill börja med att skriva början på ett äventyr i spelet Catacombs. I och med att detta inlägg är ett "Äventyr"-kategorin så kommer jag inte att skriva om spelet i sig utan om historien som skapades när vi spelade detta spel. Så låt oss sänka belysningen, tända stearin ljuset och vända på den första gulnande sidan i äventyret...



Hjältar... Historien är fylld av dem. Hjältar som besegrar ondska och definierar den tid de lever i. De fyra som nu stod i den första av många salar i den väldiga grottan hade aldrig tidigare skådat något liknande.

MagikerDen första av dem, en lärd magiker, hade nog sina aningar om vad det var som lurade nere i grottan. Runt om i landet hade boskap försvunnit, människor har "kidnappats" utan någon speciell förklaring och vissa mindre byar hade ödelagts i eld. Det finns bara en varelse, tillräckligt ond, girig och egenkär för att utföra denna sortens illdåd. Han hade en stilla förhoppning om att vidundret redan besegrats av andra, men han vågade inte hoppas för mycket.

AlvDen andra  sällskapet en ung kvinnlig alv, för första gången ute på äventyr från sina skogar, höll alltid en pil vid den spända bågen. Om hon bara visste vad som låg framför henne... Men kära läsare, låt oss inte förhasta oss. Jag vill även passa på att berätta om den mest osannolika av alla hjältarna i detta sällskap...

TjuvEn tjuv. Det enda som tidigare hade hjälpt denna tjuven var inte hans flinka fingrar eller snabbtänkthet utan hans förmåga att lägga benen på ryggen så fort faran hotade... Men ni ska ej tro att han ej kommer att spela en viktig roll i detta äventyr...

BarbarDen fjärde av de tappra i salen var inte direkt av den reflekterade typen. När han såg de stora pölarna av blod och de brända gräsplättarna utanför grottan hade han sagt "Jag hoppas att de sparade något från grillningen till oss!" och verkligen menat det. Ja, talförmåga och tankeverksamhet var inte denne hjältes bördor. Men i strid kunde han i förblindad ilska hugga sig genom de mest fasansfulla vidunder man kan tänka sig. Han var barbar.


Salen låg mörk framför dem. Magikern nickade med huvudet framåt, inåt och de började röra sig framåt. Plötsligt slog alven upp en hand i luften. De andra stannade. Hon lade handen bakom örat för att visa att de skulle lyssna... Ett svagt ljud; en blandning mellan ett knäckande ljud, fast sprödare och ett dovt hasande... Barbaren, som inte var den mest intelligente av de fyra, missförstod alvens uppmaning.
"Vaddå? Hör du något?"
"Dåre!" skrek magikern, men det var redan försent...
Här bryter vi magin för idag.. Mest för att se om detta är något som uppskattas eller ej. Så kommentera, kommentera, kommentera! Ni vill väl inte ge mig helt fria händer?... eller?
Nu börjar julen infinna sig! Inte i de södra regionerna dock, men högre uppåt landet har jag hört om det legendariska vita täcket av snö. Kanske kan bli en vit jul här nere i södern också?
Det var ett tag sedan jag skrev här i bloggen och det av olika anledningar. Jag har bestämt mig för att inte be om ursäkt för detta eller komma med en lång utläggning om varför... Jag hade istället tänkt att göra en liten jul-special!
På den oumbärlige siten BoardGameGeek har de lagt upp julklappsförslag till alla som vill ge bort bräd- och kortspel i julklapp. Jag tänkte i detta inlägg ge en liten kort presentation och rekommendation av dessa spel! Jag har "trimmat" listan lite grand och endast lagt till spel som är lätta att hitta, som jag inte tidigare rekomenderat eller som kanske kommer på bloggen inom en snar framtid...

NU KÖR VI!
BLOKUS

Om du gillar pussel, enkla regler och intressanta spelmöjligheter så kan jag rekommendera Blokus! I Blokus ska du försöka göra dig av med alla dina Tetris-liknande brickor, samtidigt som motståndarna försöker göra det samma. Enda reglerna är att brickorna måste placeras ut diagonalt ifrån en av dina tidigare utspelade brickor, samt att denna ska få plats på brädet utan att överlappa andras brickor. Snabbspelat, strategiskt, bäst på 4 spelare!

TICKET TO RIDE


Ticket to Ride har tagit spelvärlden med storm. Enkla regler vilket gör att hela familjen kan vara med, högt återspelningsvärde och massvis med expansioner gör detta till ett riktigt trevligt spel. Både till för familjen och hardcore boardgamers! Och vem tycker inte om tåg?

PANDEMIC

I Pandemic (eller Pandemi som det heter i den svenska översättningen) insjuknar mänskligheten på grund av 4 allvarliga virus. Kan du och dina vänner hinna forska fram botemedel och förinta sjukdomarna innan de förintar er? Pandemic är ett så kallat co-op spel, vilket innebär att alla spelarna arbetar tillsammans för att försöka vinna över spelet. Pandemic är har lite knepiga regler att sätta sig in i om man inte spelar spel så ofta, men det räcker oftast med en genomspelning sedan sitter dem... och det är då det roliga börjar! Pandemic är nämligen mycket, mycket svårt spel att besegra. Du kommer att gnissla tänder, svära högt allteftersom sjukdomarna sprider sig och tiden tickar iväg... Underbara spel-mekaniker och en helt underbar kollektiv YES-känsla när man vinner!

THE MAGIC LABYRINTH


The Magic Labyrinth går ut på att samla in ett antal brickor genom att flytta sin trollkarl till rätt plats på brädet. Det låter väl enkelt? Problemet är att spelarna inte kan se vart väggarna i spelet är! Under spelplanen sätts en labyrint upp och sedan läggs spelplanen över. Under varje spelpjäs sitter en magnet som fångar upp en metallkulla som går under brädet. Därmed när du går runt i labyrinten "utan väggar" så kan du plötsligt höra ett duns då du gått in i en vägg. Trots att The Magic Labyrinth egentligen är ett barnspel så garanterar jag att de vuxna som sätter sig ner och spelar det kommer att ha minst lika kul som barnen. Solklart köp till alla barnfamiljer (och spelare som vill ha ett litet annorlunda spel i sin samling).

Ja, det var allt för denna gång! Jag hoppas att alla får en trevlig jul och gott nyår om jag inte skriver innan dess. Vill ni ha julklappstips eller dylikt så kommentera gärna på inlägget så svarar jag så fort jag kan.


PS. Innan jul kommer ett intressant filmklipp som kanske kan falla er i smaken... Så gå ingenstans... DS.
Idag spelade jag mitt första parti av Advanced Squad Leader Starter Kit (hädanefter kallat ASL SK). För de som inte känner till ASL eller ASL SK så vill jag berätta att det är ett brädspel där två spelare strider i olika andra världskriget scenarion. Vanliga ASL är ett väldigt omfattande regelsystem med över 300 sidor regler, medan ASL SK introducerar regler efter hand och fungerar som en enklare version av ASL. Dock vill jag poängtera för alla därute som är nyfikna på ASL att ASL SK:en är i sig mycket bra och avancerat spel. Det finns de som väljer att inte gå över till de "fulla" ASL reglerna.

I dagens scenario utspelades striden i en liten fransk by. Det var juni månad och rågen växte högt ute på fälten. Amerikanarna kämpade mot de ankommande tyska trupperna vars enda mål var att inta viktiga strategiska punkter i byn. Men amerikanarna har telegraferat efter hjälp, men kommer de att hinna fram i tid?


Lyckligtvis för mig så vann amerikanarna (vilka jag spelade). De tyska truppernas ledare (Anders Hector) fick bita i gräset men vi skildes åt som goda vänner och bestämde oss för att spela vid fler tillfällen. Kan det bli bättre än så?

Är ni nyfikna på ASL, ASL SK eller andra krigsspel så skriv gärna en kommentar! Jag svarar på allt jag kan!

Checkpoint secured. Over and out.
Snart startar kriget i Axis & Allies. Jag entrar den Ryska tronen. Let the game begin!


Europa, slutet av 1800-talet. Människor har försvunnit och skrockfulla människor fyller gatorna och de lokala pubarna med rykten om en namnlös fasa som lurar i skuggorna. Han reser runt i Europa på jakt efter offer och för att säkerställa sin ras... Han är greve Dracula, vampyr.

Fyra hjältar tar på sig uppdraget att förinta Dracula, innan det är för sent. Jag och tre personer spelade The Fury of Dracula. Jag och två medspelare spelade mot en spelare som spelade Dracula. Det intressanta med The Fury of Dracula är att spelaren som spelar Dracula gör all sin förflyttning dold. Jägarnas uppgift är att söka upp Dracula, genom att försöka hitta ett av hans spår och resonera sig fram till var han har förflyttat sig. En slutstrid väntar när jägarna nått fram till sitt byte.


Men de jagande kan bli de jagade, för när dagen blir natt blir Dracula oerhört mäktig. Så var tyvärr även fallet när vi spelade och vi åkte på stryk... Mycket stryk... Och Dracula-spelaren, U.W.O. bassisten Erik Tapper, tog hem vinsten.

CURSE YOU!!
Nu är GothCon över för denna gång! Jag hade tänkt skriva ett längre inlägg om de tre dagarna i Göteborg när jag kommer hem, men jag är antagligen trött då (ska ner i Skåneland buss + tåg). Inlägget kommer därför imorgon! Ha det bra!
Mycket av dagen har gått av till att lösa mysterier i Sherlock Holmes London, bygga civilisationer och handla nödvändiga spel till kollektionen därhemma.
Första dagen på GothCon avklarad. Gick som förväntat i Settlers of Catan kvalet (någonstans i mitten). Spelat många spel men går nu och lägger mig!
För vissa människor är abstrakta brädspel något av det värsta de kan tänka sig. Andra gnider sina händer och ser fram emot ett rent spel utan massa tema som är ivägen. En tredje typ av människor sitter som levande frågetecken framför sin dator och läser detta. Abstrakta brädspel?

Det som åsyftas när folk, eller brädspelstomtar som mig själv, pratar om abstrakta brädspel är spel som inte på något sätt simulerar verkligheten. Exempel på dessa är spel som Schack, Backgammon, Dam, Poker och liknande. Det finns givetvis gränsfall, men det kan vi lämna till ett annat inlägg.

Mitt senaste tillskott till min samling är ett abstrakt brädspel, men utan bräde. Spelet är för två spelare och tar 5-20 minuter för en omgång. I spelet ska man, med hjälp av sin armé av insikter, försöka omringa motståndarens Bi-Drottning. Spelet heter Hive och är designat av John Yianni och publicerat av flera olika företag (min version är från Vendetta och Gen Four Two).

(Foto: Terese)

I lådan finns regelböcker på blandade språk, 11 svarta spelpjäser och 11 vita, 1 resepåse

Regelboken är ett kort häfte med bara precis det nödvändigaste. Om jag ska vara lite petig, skulle jag vilja ha reglerna lite mer i "bokform", för att förlänga livslängden.

Spelpjäserna består av hexagonala brickor gjorda i bakelit (samma material som biljardkulor). Varje bricka har ingraverade figurer ifyllda med färg. Spelarna har lika många brickor, samma fördelning av de olika insekterna. Varje bricka symboliserar en av följande insikter; bi-drottning, skalbagge, spindel (inte en insekt, but who cares?), gräshoppa och myra. De olika brickorna har olika regler för hur de får förflytta sig. Dessa regler är mycket enkla att lära sig och man behöver sällan (eller aldrig) återgå till regelboken för att dubbelkolla. Spelarna har lika många brickor och samma fördelning av de olika insekterna.

Brickorna är signifikant olika både rörande ingraveringar och färger, så jag ser inget problem för exempelvis färgblinda att kunna skilja dem åt. Jag har till och med hört att blinda personer inte har något problem att spelaHive, både på grund av just ingraveringarna men även på grund av vikten och storleken på brickorna (hur de skiljer vitt och svart åt förtäljdes ej av historien).

(Foto: Terese)

Resepåsen är en liten tygpåse, modell kulpåse, som man kan använda istället för originallådan. Jag gillar spel som erbjuder något extra i sin låda och detta är ett av de fall jag tycker de lyckats. Resepåsen är snygg, har bra tygkvalité och underlättar transportering av spelet. Återigen om Mr. Petig ska rycka fram och vara...ja, petig ... så skulle han säga att en tygpåse sällan lämpar sig i "spelhyllan" av flera olika anledningar. Men Mr. Petig är på semester just nu, så hans talan får avslutas där.

Spelet börjar med att en spelare plaserar ut valfri bricka från sin hand mitt på bordet. Därefter ska den andre spelaren göra det samma, med undantag att dennes bricka måste ligga intill den förre spelarens bricka. Därefter får spelarna inte spela ut brickor bredvid motståndarnas kanter. Detta låter mer komplicerat än vad det är.

(Foto: Terese)

Spelturen fortsätter att alterna mellan spelarna och de får då välja att antingen spela ut en ny bricka eller flytta en bricka redan i spel. Som ovan nämt får de olika brickorna flytta sig på olika sätt, men för att kunna förflytta brickor krävs att Bi-Drottningen är utspelad.

Spelet avslutas när en Bi-Drottning blir omringad. Detta kan ske genom att motståndaren eller den aktiva spelaren flyttar en pjäs intill Bi-Drottningen. Spelet kan avslutas i en "Draw" eller "Lika" om ett drag som omringar en Bi-Drottning även samtidigt omringar den andra Bi-Drottningen.

Återspelningsvärde
Som många andra abstrakta brädspel tar det en eller två omgångar innan man riktigt kommer in i spelet. När du paserat denna tröskel har du många, trevliga återspelningar på ingång. Man börjar tidigt experimentera med olika strategier, man märker tidigare när man ska sluta fokusera på motståndaren och börja ta hand om de sina, man upptäcker fula knep att låsa motständaren... Och allt detta på en spelomgång som tar 5-20 minuter!

Idag finns det två expansioner till Hive (mygga och nyckelpiga). Varje expansion innehåller 2 brickor, en till varje spelare, med en ny insekt med nya förflyttningsregler. Det jag har funnit när jag spelat med expansionerna är att de inte tillför lika mycket till spelet som de krånglar till det. Det skulle vara ekvalent med att lägga till nya pjäser i schack eller en femte svit i poker.
Jag kan se hur de riktigt inbitna Hive-spelarna som vill "spetsa till" spelet kan få ut något av expansionerna, menHive är så pass bra i grunden att dessa inte behövs.

Mitt ömdöme
Hive är ett mycket, mycket, MYCKET bra spel. Snygg och tydlig design, enkla regler, utmärkt kvalité på komponenterna, tillåter många olika strategier... Helt enkelt superbt!

Jag var nyligen på en fest med goda vänner, de flesta var sånna där "icke-brädspelare". Jag råkade nämna att jag spelat Hive med en av dessa människor och han sken upp och sa "Hive är f#@n bättre än schack!"

Detta lämnar jag till er att bedömma och diskutera...

(Foto: Terese)

Design: 5/5 - Snygga och tydliga brickor med bra vikt och storlek
Regler: 5/5 - Mycket enkla regler som ändå tillåter mycket spelutrymme
Spelmekanik: 4/5 - Suveränt välpolerad mekanik som aldrig lämnar några frågetecken utan låter spelet flyta utan avbrott, risk för att en spelare kan bli låst i flera rundor
Återspelningsvärde: 4/5 - Egentligen en 5:a men jag kände att jag inte vill spela för mycket för risk att "spela sönder" spelet
Helhetsomdöme: 5/5 - Mycket, mycket väldesignat spel! Har Schack mött sin överman?

Nu är det bara en vecka kvar till GothCon! Alla papper och pengar är i ordning och packning kommer inom kort att packas. Men vad kommer då att hända i Göteborg?

De spelen jag kommer att intressera mig för och förhoppningsvis provspela är:

7 Wonders


På förra årets Essen-Konvent (gigantiskt brädspelskonvent i Tyskland) var 7 Wonders det mest omtalade spelet. I spelet försöker varje spelare att utveckla sin egen civilisation genom att spela olika kort. Mitt problem med spelet var, förutom hypen, det faktum att ett av spelmekanikerna inte lockade mig. Denna så kallade "drafting"-mekaniken går kort ut på varje spelare drar kort för att skapa sin egen lek att spela med. Men nu när jag läst lite om spelet har jag upptäckt att detta har implementerats mycket väl i 7 Wonders. Upp till bevis!

R.U.M.B.L.

I R.U.M.B.L. spelar 2 spelare mot varandra och ska programmera sina robotar för att försöka förgöra motståndaren och samla poäng. Spelare som tidigare har kommit i kontakt med Roborally kommer antagligen känna igen själva mekaniken, men jag gillar att spelet är så avskalat och förhoppningsvis lite kortare.

Survive!


Tänkt dig att du befinner dig på en ö. Allt är lugnt, du chillar med dina kompisar. Plötsligt hör du ett lågt dån och du märker hur vågorna plötsligt kryper högre och högre upp för strandkanten. Eller är det snarare så att ön sjunker? Fort, alla måste fly från ön innan vi dras ner till djupet av oceanen. Börjar vulkanen få ett utbrott? Tyvärr, men båtarna får bara plats med tre personer. Är det där.. en haj?

Ghost Stories


För något år sedan var så kallade co-op spel en fluga inom brädspels hobbyn. Co-op innebär att spelarna samarbetar för att tillsammans besegra spelet (eller en av spelarna som styr spelet). Ghost Stories kom med denna vågen, men det som för min del gör spelet intressant är att det tydligen ska vara en ordentlig utmaning att försöka besegra spelet. IT HAS TO BE DONE!!

Space Alert

Det som fascinerar mig med Space Alert är antagligen även det som gör det svårt att få testa spelet. Spelet är ett co-op spel där man tillsammans skall försöka hålla ett rymdskepp som havererar i schack. Dock råkar skeppet ständigt ut för nya problem och detta får spelarna veta genom att en stereo talar ut olika kommandon och faror som inträffar. Verkar mycket intressant att spela ett "real-time" och högljutt spel, men jag vill inte störa hela GothCon med mitt panikslagna skrik..

Le Havre
Skaparna av Bohnanza och Agricola (båda stora titlar inom bräd- och kortspels branschen) fortsätter sitt segertåg med det kritikerrosade Le Havre. I spelet ska man bygga städer, köpa råvaror, sälja dem och skrapa ihop poäng! Ett väldigt typiskt designerspel, men jag tror att Le Havre har det där lilla extra som jag saknat i vissa designerspel.

Merchants & Marauders

Kasta loss från hamnen och segla ut på äventyr din lilla landkrabba! Köp skepp och utforska de Karibiska öarna, uppgradera din flotta, etablera handlingsrutter eller sänk dina motspelares skepp och stjäl deras skatter! Arrrgh!

Dominant Spiecies

Detta är det spel jag hoppas mest på. Av bilden lyckas man inte tolka ur att detta är ett mycket djupt, tung och väldesignat spel. I Dominant Species spelar man en ras (arachnider, reptiler) och ska försöka överleva, föröka och utveckla sin egen ras till att bli så effektiva som möjligt. Spelet är nog det "tyngsta" på denna listan med komplicerade regler, lång speltid (3 timmar och uppåt) och gott om kuber och "plippar". Förhoppningsvis ett väldigt bra spel!